Idag har jag jobbat världens sunkigaste pass. Allt klaffade perfekt och jag slutade två timmar tidigare. När jag sen kom hem märkte jag att jag pratade högt för mig själv, "Näe, man kanske ska ta sig an disken.."  sa jag och började diska. Det måste bli till att skaffa en hamster i höst.

En annan bra sak är att jag vaknade inatt, jag höll helt enkelt på att svettas ihjäl. Det rann svett på armarna och resten av kroppen och allt var bara härligt. När jag fläktat tillräkligt med täcket och just tänkt somna om bröt helvetet lös. Brandvarnaren började tjuta djävulssignaler och livrädd som jag var vågade jag mig inte upp i första taget i rädsla över att en mördare skulle stå i farstun med en cigg i ena mungipan. Efter några långa sekunder hoppade jag ner på golvet, aktade mig för Tånyparn, sträckte mig mot brandvarnaren och höll för det jag brukar kalla brandvarnarhögtalaren. Inget hände när jag i ren och skär panik försökte göra allt för att inte väcka Thomas "Den undre". Tutan tjöt och jag kallsvettades mer än då jag var nära att dö. Tillslut fick jag upp luckan till batterierna och pustade ut med varnaren inlindad i påslakanet jag råffat åt mig innan signalerna djävulskapet började. Batterierna satt som cement och gick inte att rubba. Det tjöt och tjöt och jag tänkte på mördaren. Just efter det att jag kom på idén att kasta ut brandvarnaren genom fönstret klickade det. Jag tog en av alla de 30 hårnålarna som ligger på golvet och pillade energiskt, bröt, slet och  "Klick" sa det när Karlsson fick tinnitus.