Lunchbjudning idag. Karåll, Jori och Kryckan ska bli bjudna på soyafärssås, spaghetti och en härligt smaskig sallad.
Ikväll ska jag till Lena som har födelsedagsfest. Hörde något om drink i hink, men jag vet inte.. Det är inte riktigt min kopp av te.

Igår hängde Mormor, min kusin Tommy och jag lite på stan. Vi gick bland annat och köpte en senior-telefon på Clas Ohlssons. Ett bra inköp då min mormor i vanlig ordning är bäst i världen. Det är inte så att hon inte kan med en vanlig telefon, utan vi testade olika storlekar på högtalaren (där man sätter örat). Ju större desto bättre, tänker vi!

Jag vaknade kl fem imorse och var rejält utvilad. Låg och funderade lite på vad dagen skulle erbjuda och kom fram till att det skulle bli en bra dag. Det började med ett avsnitt Sex & the city, fortsatte med en morgonpromenad i springskorna runt Sandbacka innan fukost, sedan en gröttallrik tillsammans med min gamla Etnologitentor som jag har att kolla igenom.

Elin ska klippa mig ikväll. Jag, som många redan vet, tycker att det är förfärligt att gå till frisören och betala 400 spänn för en klippning när jag har så lite hår som jag har på huvudet - Bäbisfjun-deluxe. Skulle de ta mer än 10 minuter att göra en helrenovering av frisyren skulle jag lätt kunna sätta mig i frisörstolen och lägga ut summan, men nu tar det ju inte ens 10 minuter för en ovan klippare och då totalvägrar jag, naturligtvis. Jag har inte klippt mig hos frisör sedan 90-talet och då gick jag till tantfrissan i Vännäs. Fönfrisyr a la inlands får man fortfarande där har jag sett.

Fascinerande! Jag har tagit en promenad här på kvällskvisten. Tog på mig mina springskor och gick precis hur bra som helst på foten, trots att jag är nyligen avgipsad och lite lat i lillbenet.

Imorgon ska jag stiga upp tidigt för en fräsch och uppiggande powerwalk. Här ska konditionen tillbakatas!

Karåll har kommit hit för en snabbvisit innan hon och Vicke drar till Spanien. Hon vill att jag ska vara med när hon mätar inför den kommande jeans-avklippningen. En ära, tänker jag.

Gipset är ett minne blott, min fot är ynklig och kommer definitivt inte vilja dansa de närmaste veckorna. Den 13:e har vi personelfest och då är det röj och galej på den hippa schlagerklubben i stan. Jag kan även meddela att det då blir rörelsemönster i klass med de jag drog av på Harrys i helgen, där jag för övrigt också blev uppraggad av en 40+ kvinna i  en förmodligen nyinköpt och glittrig partytopp. Jag älskar våra personalfester och jag älskar att jag har tagit det lugnt idag i samband med att jag frostade av frysen.

Trevlig kväll, tackar tackar!

Klockan är snart ett och de sista gästerna har just dragit hem.
Jag, som inte ätit en kräfta i hela mitt liv, smakade en liten stackare och kände absolut ingen njutning. Det är enbart snusk att sitta och krascha bland klor, magar och hjärnor medan det sprutar illaluktande sås över hela lägenheten. Sörpla saft kan man lika gärna göra direkt från fatet såg jag. Eller direkt från ryamattan jag har på golvet. Ja, ni fattar. Omständigt är ordet.
Tacka vet jag surströmming. Den rensar man, lägger på en smörgås och tuggar i sig. Inget mer med det.

Det här måste jag fixa oftare, förfest här hemma kan ju göra mig rik.. Hittade till exempel just en plattång och plattade håret. Det ser förjävligt ut. Två chipspåsar att snaska på, öl och pantburkar över hela lägenheten. Nu ska jag försöka ta mig till morfars 85-årskalas. Det blir festligt.

Karakl hämtade upp mig med J-LO imorse. Vi drog först till sjukhuset för att besvära med ett nytt gips. I en vecka har jag plågats med skavsår och klämda tår bara för att jag visste att jag skulle få spränga skiten i luften inom en snar framtid. Som sagt så blev det ju inte av så jag bad om att åtminstone få ett nytt paket. Det jag har nu är festfint och skönt, skulle nästan kunna leva sju veckor till i det här. Luktar gott gör det också.

Hur som helst. Efter sjukan for vi på loppisrunda för sideboardjakt. Hittade inget sånt, men däremot hittade jag en kashmirsjal på myrorna. Den vart nästan gratis.

Nu jävlar ska dom få smaka på sin egen medicin. Jag är taggad till tusen och man ska nog vara lite på ilet när man skriver en anmälan. Det går bra nu och går det inte igenom blir det bultpistol och krut direkt.






Det blir ingen surströmming ikväll men vad gör det när det ligger en helt oöppnad Halloumi i kylskåpet?..

Idag har jag städat bland mina skivor. Under ett år har jag varit helt utan musik på datorn och min CD-spelare har jag inte kopplat in sedan jag flyttade hit för mer än ett halvår sedan. När jag grävde längst in bland skräpet hittade jag flera skivor med MP3-låtar som jag bränt ut för längesen, strax innan datorn kraschade första gången faktiskt. Nu har jag pressat in låtarna på datorn igen och hoppas att den lever hösten ut. Fin musik som band annat Christian Kjellvander och  Isolation Years har jag bjudit grannarna på sedan Lina och Lena for hem efter eftermiddagskaffet jag bjöd på.

Man skulle kunna säga att jag har haft en tråkig men väldigt skön dag idag. Sitter fortfarande i mjukisbyxorna som jag tog på mig imorse, håret ser ut som frisyren hon som jobbade i DOMUS-gallerian hade/har och svett, ja det luktar jag mer än du någonsin kan tänka dig.

På torsdag blir det en surströmmingsfest med bland annat kvinnorna som flyttar söderut. En annan sak som också händer på torsdag är att mitt gips ryker för alltid.

Söndag eftermiddag. Jag behöver lite mänsklig kontakt i form av manskropp.

Powershower nästa.

Och förresten.. Om ni gillar Gulletussan borde ni ta en sväng förbi Kupan på Mariedal. Helt sjukt att hon jobbar där.

Ja, semesterlunken.. Det är ju bara för härlig.
Än en gång hade jag gått isäng då telefonen visade sig vara levande. Emma K undrade om jag skulle komma och hänga i gäng, så halv tolv inatt satt jag på cykeln på väg till trivsamheter. Det spårade ur vid tretiden inatt då vi låg fyra personer i en matig sked i en matig säng. Egenmys unnar man sig alldeles för sällan.

Groteskt roligt hade jag och på de tre timmar jag sovit nu på morgonen känner jag mig verkligen som en nyutslagen nyponros. Undra vad den här kvällen har att erbjuda.

Jag kom just på en sak. Det kan vara så att jag skridit över gränserna när det gäller mitt agg mot taxichaufförer. I fredags natt gick jag och mitt följe, med mig i spetsen såklart, fram till en svarttaxi som just vevat ner rutan utanför MAX E4:an och oss. Jag kläckte snabbt ur mig "Hej, kör ni och ä ni äckli?", sen gick jag därifrån medan följet fick ta skammen. SCORE!

Och Carro, det var ingen gottepåse.. Det var något så roligt som en tvättmedelsskopa från Ariel. Ganska användbar men tråkigare än jag trodde. Har inte för mig att jag beställt något sådant, men så mycket som jag kollar efter gratissaker så är det inte helt omöjligt.

Nu har jag ju haft en minisemester, kan man säga.

I fredags, innan semestern började, upplevde jag den allra värsta stunden i mitt liv. En begravning där det togs farväl av en 22 åring vill jag aldrig uppleva igen. Ofelia, Alfs mamma, är så fantastisk man kan bli och Hallelujah kan jag inte lyssna på utan att skaka som ett litet löv. Jag har aldrig mått så kasst som under de ynka timmarna vi var där.

På kvällen vände vinden och jag hade den trevligaste utevistelsen på väldigt länge trots att kosan bar till "Taket". Emma var där med massa trevliga karlar och jag tog några stapplande steg på dansgolvet och gipset.
På lördan var min säng trevligare än vanligt och upp steg jag inte förrän kl 16 då Lina ringde och bad mig ordna upp livet för att åka till Gravmark på festivalen. Där drack vi lite öl och mådde gott, bland annat med en liten soyakorv till frukost.

Jag bangade på utgång med brudarna och gick istället hem till Lina för att ta över henne säng. Somnade som aldrig förr och steg upp sju för att gå till bussen som tog mig till Sundsvall. Där mötte jag upp Christoffer och hans damp-kompis Johan för att titta på högtalare, kyl-och-krys och IKEA. Sen såg vi till att få en handikapplats att parkera bilen på, nämligen på backstageområdet till Winnerbäck. Märklig vakt som i princip bara frågade om vi hade biljett och vinkade in oss genom grinden. Regn och rusk och iskallt och jävulskap ställde till det goda men Winnerbäck var värd, trots att han gått och blivit kass med åldern.

Måndag och tisdag hjälpte jag mors på affären där det värsta jag vet är galg-trassel och att hänga upp BH:ar.

Igårkväll var jag på REX och levde loppan med bland annat Emma, Lisa, Helena och AnnaB. Det var oväntat eftersom jag var på väg att sova när Emma ringde och bjöd med mig. Jag är ju inte sen att ändra mig när det väl gäller. Träffas och umgås är ju trevligt, helst när man kanske har nåt i kikarn!

Idag hade jag så lite att göra att jag tog en cykeltur ner på jobbet. Cyklade sen en sväng runt på Haga och droppade in hemma hos Miriam. Där bjöd jag mig på en kaffetår och snart ska Karakl komma hit och bjuda på jordgubbar. Visst lever jag väl livet? Och ändå har jag två månader kvar av min sjukskrivning, två månader varav en och en halv utan gipsad fot.
Då blir det till att semestra på rikt, tänker jag.


Jag saknar nästan Tomas "den undre", det var nåt visst med hans glada upptåg.

Idag ska jag på begravning. Det är inte min roligaste sysselsättning, om ja säg.