Maskeraden blev allt annat än olyckad. Eftersom jag va lite av en arg tonåring innan kvällning bestämde jag mig för att övernatta i en av sängarna på farmen. Sagt och gjort slet jag av mig mitt cykeldäck och nästan deckade under fem filtar. Fy in i helvete så jag frös, kan bero på att jag gick och la mig en gång innan det riktiga tillbäddsgåendet. Jag la mig argsint och sov bland hånglade par, en sovande skäggig dam och en blomma som liknade en kaktus. På golvet. I en dörröppning där det drog snorkallt. Vaknade till och sa hejdå till en mumie, ett kylskåp och chassit till en husvagn.

Sen var det en ny dag med nya möjligheter. Cassandra, världens kanske sprattligaste brud, sprang omkring och var skitsnygg, Richard låg och var sliten och andra, typ jag, sprang omkring och sköt folk i skallen med en lazergun. Det låg kartonger överallt. Ölburkar överallt och hur mycket man än plockade bort så växte bara högarna. Vi beslöt oss för att gå in till stan för att få i oss lite mat på folkkök men folkkök har aldrig överraskat mig med sina soppor. Pumpasoppa och grönt bröd, brödet var gott men inte lika som uppe på pizza aveny.

Jag åt lite kanter, väntade på bussen och kände att kroppen höll på att sprängas. Varje liten ådra i min kropp arbetade som myror och Pulsen slog även fast jag trodde att jag var död.
Igårkväll somnade jag då klockan slog halv sju någonting. Vaknade fem gånger innan midnatt och kände "Tack gode gud för att du kom"..