Rotfyllningar
Jag väntar på Lina. Sista sjukdagen i sängen och nu på en timme tar jag helg. Vi ska till Åsa och äta middag samt umgås i glada vänners lag. Läste just igenom lite gamla inlägg i denna fantastiska blogg och det här tyckte jag var som en ren fest:
2007-09-10
Just det. Tandläkarn. Det var ändå rätt spännande att vara där, att jag inte kände något t ex. Det tandläkarn gjorde var att borra hål, utan bedövning, på baksidan av mina tre utslagna (och halvtaskiga) tänder och stoppa upp små filar som liknade konformade knappnålar längst upp i roten. "25 millimeter" sa han, upp i näsan tänkte jag. Sen drog han in och ut de där stickorna flera gånger och "vips! där kom pulpan! Lika ruttet som allt annat här inne. Luktar det gott?" Hundskit tänkte jag. Nästa gång jag ska dit är om tre veckor, då ska det rotfyllas in i döden.
Innan jag gick därifrån tjockade han in lite bakteriedödande medel och korkade igen.
I eftermiddag åkte jag till Ante och Fanny. Jag köpte en longboard och åkte lite med min gipsade fot innan vi lagade till köttfondue, nåt som jag trodde att bara föräldrar gjorde sent om kvällen på 80-talet. Gott och typisk schweiziskt.
I eftermiddag åkte jag till Ante och Fanny. Jag köpte en longboard och åkte lite med min gipsade fot innan vi lagade till köttfondue, nåt som jag trodde att bara föräldrar gjorde sent om kvällen på 80-talet. Gott och typisk schweiziskt.
Ja, det jag tyckte var roligt med det här var att jag inte hade en aning om hur en rotrensning eller rotfyllning går till men ändå fick till beskrivningen så glamouröst. Idag vet jag ju hur man behandlar och det var lite av den där incidenten som var startskottet till min karriär som tandsköterska, att jag slog ut mitt bländande leende och fick tre vita tänder bredvid mitt gula snusflin, alltså.
Kommentarer
Trackback
