Dödsångesten och jag
Ikväll har vi i festkommitén planerat examensfesten som ska äga rum om cirka två och en halv månad. Allt känns så märkligt med det här som komma skall. Jag vill hitta jobb, alla andra vill hitta jobb och det sitter lite som en djävul i lillmagen min. Jag känner mig stressad någon timme om dagen på grund av det här men det är ingenting vi ska fundera över just nu. Jag kommer ju att ordna upp detta eftersom jag är så rejäl när det väl kommer till kritan. Jag har, vad jag kan minnas, inte misslyckats så ofta med vissa saker jag är inställd på.. Ja, förutom Mattematiken, matte B, men där la jag väl kanske inte manken till så speciellt mycket. Det finns vissa grejer som jag kan stoltsera med och tycka att jag är en fena på men jag säger det inte så ofta, i alla fall inte när det kommer till att berätta för andra. Jag fick höra det förra helgen och tog mig en liten funderare om det verkligen är värt att besvära mig själv med en massa skitsnack. Sedan om dödsångesten kommer krypandes, det är en helt annan femma. Den hemsöker mig ju egentligen bara när jag gör saker jag verkligen inte behöver eller bör göra, typ hoppa bungy jump eller bestiga Kebnekaise.

Jag var och fiskade i Sörstrand en kväll i somras, då bar jag kepa.

Jag var och fiskade i Sörstrand en kväll i somras, då bar jag kepa.
Kommentarer
Trackback