Vi hade tjejmiddag i lördags. Tjejmiddag som i snusk, falsksång och fuldans, sedan gav vi oss ut och provade våra vingar på Olearys. Där spelade dom 90-talets goa låtar, det enda förutom Ricky Martin som jag tyckte kändes trivsamt för kvällen. Ja, brudarna var absolut också trivsamma men dom tappade jag bort i vanlig ordning.

Olearys är spännande. Det är som att åka tillbaka till, ja, åtminstone tillbaka till draggentiden då man var en finnig, färsk och nykläckt 18-åring. Som bambi på hal is såg jag ut på dansgolvet då, tänker jag. Eller som Olearys tjejer med för hög självkänsla och klack.