När jag och Lina gick på stan och plötsligt såg blodbussen stå på torget traskade jag in precis som jag brukar.. Och precis som det varit de två senaste gångerna jag blivit impulsmodig blev det även nu.
Första blodlämningsförsöket lämpade sig inte eftersom jag hade varit utomlands för nära inpå. Det andra likadant och idag fick jag inte lämna eftersom jag har bruten fot. Nu när jag steg innanför lägenhetsdörren funderade jag ett snabbt litet ögonblick på att dom kanske sett att jag har AIDS men inte vågar berätta det.

Direkt jag får bort det här stora patrasket ska jag knalla ner och låta dom sätta sprutan i armvecket på mig.