Surströmmingen min vän

Trevlig kväll, tackar tackar!

Klockan är snart ett och de sista gästerna har just dragit hem.
Jag, som inte ätit en kräfta i hela mitt liv, smakade en liten stackare och kände absolut ingen njutning. Det är enbart snusk att sitta och krascha bland klor, magar och hjärnor medan det sprutar illaluktande sås över hela lägenheten. Sörpla saft kan man lika gärna göra direkt från fatet såg jag. Eller direkt från ryamattan jag har på golvet. Ja, ni fattar. Omständigt är ordet.
Tacka vet jag surströmming. Den rensar man, lägger på en smörgås och tuggar i sig. Inget mer med det.

Kommentarer
Postat av: Jutti

Hörru! Hur gick det med gipset?

2008-08-21 @ 12:17:32

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0