Idag har jag fått en utskällning av den så kallade "Ragatan". Kul när anhöriga till dementa personer vet bäst, är bäst och framförallt är jävligt otrevliga mot de som tar hand om morsan som den ädlaste skatt. Dåren visste allt om sin gulliga mor och det kan jag ju förstå, men hon kan aldrig i sin vildaste fantasi förstå hur mesig jag tyckte hon såg ut när hon stod där och gormade. Jag lyckades, med mina motargument och smidigt handlande, få hennes gubbe att tappa brallan av förtjusning! Han kan inte ha det lätt.

Det var en sekund från att jag hade varit med på VK's förstasida imorgonbitti. Tur i oturen, tänker jag.
Det är ju inte varje dag man får chansen att vara i rampljuset med den fulaste inlandsfrillan jag någonsin sett.