Nu fortsätter klagoföljetongen, jag kan ju inte bara ge upp det här. Hur som helst;

JAG - ÄR - TOTALLY - SKULDFRI! 
Efter tre år med en liten gnagare i skallen kan jag nu titulera mig som skuldfri. Jag reste till Ghana 2006, fick låna till resan och ångrar det naturligtvis inte på något sätt. Det var en fantastisk resa med bland annat mormor och mamma i bagaget. Ingenting på hemmaplan kan jämföras med den upplevelsen men det har varit sjukt jobbigt att alltid leva på det minimala och behöva vända och vrida på varje slant jag jobbat ihop efteråt.

2007 och 2008 har jag spenderat nästan varje lediga dag bland papper, pärmar och telefonsamtal till olika försäkringsbolag. Det är inte förrän nu, våren 2009, som det gav  lite resultat. Jag fick ersättning förr ärr, den enda ersättningen jag fått.

Första bomben var när jag fick veta att det "var mitt fel" när en påtänd motorcyklist körde på mig och min cykel på en 30-väg. Mitt straff blev 25 tandläkarbesök under en tid på 8 månader. Ont hade jag varje dag, bland annat eftersom behandlingen blev utdragen pga. flera infektioner.

Andra bomben var när jag bröt foten en månad efter att jag blev påkörd. Jag gick i gips i 6 veckor under sommaren och var enligt någon på sjukhuset fädigbehandlad efter det. Det enda som var fel var att foten inte alls hade läkt men det ville inte läkarna se förrän ett år senare, 2008. Att benet var av var tydligen också mitt fel, de påstod att det var en ny fraktur utan att lyssna till fotspecialisten som till och med varit inuti foten och tittat. Straffet jag fick där blev en operation, en infektion och ännu en sommar i gips. Och en sjukskrivning på över 3 månader.  

Jag tar såklart på mig det hela. Det var mitt fel att jag gick på bruten fot, utan behandling, i ett år. Jag tar också på mig dumheterna jag höll på med under året som följde, bland annat att jag gick till vårdcentralen och akuten fem gånger för att jag hade ont. Det var ju verkligen tokigt av mig, dom måste trott att jag var dum i huvudet. Dom måste ha trott att jag varit en älskare av röntgen eftersom jag ville röntga foten. Tyvärr fick jag ju inte uppleva den upphetsande upplevelsen på röntgenbordet eftersom dom nekade mig varje gång jag bad om det.

Hur som helst, jag är skuldfri. Det känns fantastiskt bra men trots det kan jag inte släppa hur man blir behandlad av försäkringsbolag (och läkare som inte kan dra tummen ur arslet och erkänna). Det finns en liten slogan som jag tycker att framsidan på alla foldrar och brochyrer från försäkringsbolag borde prydas med; 
"Överklaga - För att någonsin få rätt i ditt ärende".


Fridens liljor!
Karlsson - Lite rikare, lite lyckligare och mycket mer peppad på livet.