Är det normalt att säga "Du är tvungen att bo hemma" till en snart hundraårig
människa som är blind, ensam och knappt kan stå?
Är det med gott samvete jag stressad springer iväg ifrån en person som varken vet om det
är morgon eller kväll och dessutom hyperventilerar i en ångestattack?
Är det värdigt att den sista tiden behöva ligga i sin säng och ensam vänta på döden?

Jag tycker inte det, jag skäms för att jobba inom vården. Fy in i helvete.